Svenska språket i den digitala tidsåldern — Sammanfattning
Informationsteknologin förändrar vår vardag. Vi använder nu normalt datorn när vi skriver och redigerar text, när vi räknar, när vi söker kunskap och i allt högre grad när vi läser, lyssnar på musik, tittar på foton och filmer. Vi har en liten dator i fickan som vi använder för att ringa, skriva epost, hämta information och för underhållning, oavsett var vi är. Hur påverkas vårt språk av denna massiva digitalisering av information, kunskap och vardagskommunikation? Kommer vårt språk att förändras eller till och med försvinna?
Våra datorer är hopkopplade i ett alltmer vittförgrenat globalt nätverk. När europeer diskuterar reaktorhaveriet i Fukushima och hur det kan påverka Europas energipolitik i diskussionsfora och chattrum på nätet, handlar det i själva verket om ett antal separata diskussioner på en rad olika språk. Även om internet sammanbinder oss fysiskt, skiljer språken oss åt på samma sätt som alltid hittills. Kommer den situationen att bestå?
Många av världens 7 000 språk kommer inte att överleva i det globala informationssamhälle som vi nu i ilfart är på väg in i. Språkforskare har uppskattat att åtminstone 2 000 språk kommer att dö ut under de närmaste decennierna. Andra språk kommer att överleva i hemmen och lokala miljöer, men inte användas i större sammanhang, t.ex. i handel eller undervisning och forskning. Vilka är svenskans chanser att överleva?
Med sina 10 miljoner talare har svenskan en relativt stark position jämfört med många andra språk. Det finns ett antal public service-tevekanaler som sänder på svenska (sju i Sverige och en i Finland) samt några kommersiella kanaler. Trots att dess snara undergång ofta har förutspåtts, är bok- och tidningsmarknaden faktiskt tämligen stabil och aktiv, och den årliga bokmässan i Göteborg är störst i sitt slag i Norden, med över 100 000 besökare.
Det har länge varit självklart att använda svenska för kommunikation i Norden, särskilt med de närbesläktade nordiska språken norska och danska. De tre språken har sammanlagt c:a 20 miljoner talare, och de blandvarianter som ofta används i dessa sammanhang brukar kallas “skandinaviska”. Svenska är det ena av Finlands två officiella språk och danska är skolämne på Island, Färöarna och Grönland. Nu tar engelskan dock alltmer över rollen som kommunikationsmedel över nationsgränserna i Norden, särskilt bland yngre talare och särskilt utanför Danmark, Norge och Sverige, där skandinaviska fortfarande håller ställningarna gentemot engelskan.
Klagomålen duggar tätt om den ökande användningen av engelska ord och uttryck i svenska och somliga är till och med rädda för att svenskan ska bli ett slags blandspråk. Inget tyder dock på att dessa farhågor har någon grund. Svenskan har överlevt ett massivt inflöde av nya ord och termer från tyska under medeltiden, liksom från franska under 1700-talet och början av 1800-talet. En bra motåtgärd mot hotet att förlora våra kära svenska ord och uttryck är att faktiskt använda dem – ofta och medvetet. Här brukar varken klagomål över främmande inflytande eller försök till officiell reglering av språkbruket åstadkomma särskilt mycket. Vi borde inte oroa oss så mycket över att engelskan ska ta över vårt språk. Ett större hot är att det kan bli helt obrukbart i stora delar av vår vardag. Då tänker vi inte på områden som forskning, flygtrafik eller den globala penningmarknaden, där världen faktiskt behöver ett globalt lingua franca. Vi tänker på de många sammanhang där det centrala är nå landets medborgare, inte att kommunicera internationellt – t.ex. inrikespolitik, myndighetsväsen, administration, lagstiftning, kultur och handel.
Ett språks status beror inte bara på hur många som talar det eller hur många böcker, filmer och tevekanaler som använder det, utan även på hur väl det är representerat i digitala medier och datorprogram. Även i det avseendet ligger svenskan ganska bra till: de flesta allmänt använda internationella datorprogrammen finns i svenska versioner och den svenska Wikipedia ligger världselva i antal artiklar, precis före den kinesiska.
När det gäller språkteknologi, finns ett gott utbud av produkter, teknologier och resurser för svenska. Det finns tillämpningar och verktyg för talsyntes, taligenkänning, stavnings- och grammatikkontroll. Det finns även en rad tillämpningar för automatisk översättning som inkluderar svenska som ett av språken, även om många av dessa tillämpningar kommer till korta när det gäller att producera språkligt korrekta och idiomatiska översättningar, särskilt om svenska är målspråket. Detta beror till en del på specifika drag hos svenska språket.
Informations- och kommunikationsteknologierna står nu inför sin nästa revolution. Efter persondatorer, nätverk, miniatyrisering, multimedia, mobila teknologier och molnet kommer nu en ny generation teknologier med mjukvara som erbjuder användarna en ännu bättre interaktion genom att den talar och förstår deras språk. Vi ser embryot till den utvecklingen i sådana tillämpningar som Googles fria översättningstjänst som översätter mellan 57 språk, IBM:s superdator Watson som besegrade USA-mästaren i Jeopardy och Apples mobila assistent Siri för iPhone som förstår talade kommandon och svarar på frågor på engelska, tyska, franska och japanska.
Nästa generations informationsteknologi kommer att hantera mänskligt språk till den grad att användarna kommer att kunna kommunicera på sitt eget språk med teknologin. Genom ett enkelt talgränssnitt kommer vi att kunna få våra apparater att leta fram de viktigaste nyheterna och den relevantaste informationen från världens digitala kunskapsbanker. Språkteknologi kommer att översätta automatiskt eller ge tolkningsstöd, sammanfatta samtal och dokument samt erbjuda stöd för lärande. Språkteknologi kommer t.ex. att kunna hjälpa invandrare att lära sig svenska och därmed hjälpa dem att integreras djupare i landets kultur.
Med nästa generations informations- och kommunikationsteknologier kommer vi att få se robotar i industrin och servicefunktioner, som förstår muntliga instruktioner från sina användare och utför dem, samt rapporterar i tal vad de har gjort.
För att åstadkomma detta krävs mjukvara som går långt bortom dagens enkla ordlistor, stavningskontrollprogram och uttalsregler. Teknologin måste gå vidare från enkla, fragmenterade approacher och ta ett helhetsgrepp på modelleringen av språket, där både syntax och semantik används för att förstå innebörden i frågor och för att kunna producera välformulerade och relevanta svar.
Men om vi jämför med vad som går att göra för engelska, ser vi att teknologin för svenska ligger långt efter och att avståndet just nu ökar. Efter en intensiv och framgångsrik satsning under 1980- och i synnerhet 1990-talet, har Sverige nu prioriterat ned forskning och utveckling inom språkteknologi, eftersom det finns andra nya, framväxande områden som uppfattas som mer angelägna att stödja. Därför har Sverige (och Europa i allmänhet) förlorat ett antal mycket lovande högteknologiska innovationer till USA, där forskningsstrategierna har präglats av större kontinuitet och där det har funnits bättre finansiellt stöd för kommersialisering av nya teknologier. När det handlar om teknologiinnovation, räcker det inte att vara först med en lysande visionär idé; om man inte förmår att gå hela vägen till att realisera den i en tillämpning eller produkt, kan man högst räkna med att få några uppskattande rader i Wikipedia.
Forskningspotentialen är dock fortfarande mycket hög även på vår sida av Atlanten. Vi har inte bara internationellt respekterade forskningscentra och universitet, utan även ett antal innovativa småföretag inom språkteknologi, som lyckas överleva på ren kreativitet och massor av arbete, trots bristen på riskkapital och långsiktigt stöd från det offentliga. Å andra sidan är många av dessa företag inriktade på en internationell marknad och måste därmed kunna erbjuda produkter och tjänster för engelska. Trots att svenska företag aktivt utvecklar exempelvis webb- och sökteknologier, handlar det i praktiken endast marginellt om teknologi som är anpassad till svenska, utan i huvudsak är deras FoU-insatser och prototyper inriktade på lösningar för engelska.
I alla internationella jämförelser av språkteknologi brukar resultaten av automatisk analys av engelska vara betydligt bättre än för svenska, trots att (eller just därför att) analysmetoderna är liknande eller exakt desamma. Detta gäller utsökning av information i text, grammatikkontroll, maskinöversättning samt en hel rad andra tillämpningar.
Många forskare anser att den här skillnaden beror på att man i ett halvsekel har utvecklat metoder och algoritmer för språkteknologi med främst engelska i fokus. Antalet publikationer som behandlar svenska vid ledande internationella konferenser och i vetenskapliga tidskrifter är försvinnande litet jämfört med dem som handlar om engelska.
Somliga forskare menar också att engelska i sig lämpar sig bättre för automatisk datoranalys. Även språk som spanska och franska ger bättre resultat med dagens metoder jämfört med svenska. Det betyder att vi behöver en fokuserad, samordnad och långsiktig forskningsinsats om vi vill kunna använda nästa generations informations- och kommunikationsteknologier i de sammanhang i vårt privat- och yrkesliv där vi talar och skriver svenska.
Sammanfattningsvis: trots olyckskorparnas kraxande är svenskan inte hotad, inte ens av engelskans dominans i IT-domänen. Hela situationen kan dock förändras dramatiskt när vi med en ny generation teknologier verkligen börjar se effektivt språkstöd. Genom bättre maskinöversättning kommer språkteknologin att bidra till att språkbarriärer övervinns, men den komemr bara att finnas för de språk som har lyckats överleva övergången till den digitala världen. Om bara språkteknologistödet finns på plats, kommer även språk med få talare att klara sig i den nya världen. Om det saknas, kan även ’stora’ språk hamna i farozonen.
Tandläkaren skämtar: ”Du behöver bara borsta de tänder du vill ha kvar”. Samma sak gäller för forskningspolitik: Studera och beskriv gärna alla möjliga språk, men du behöver bara utveckla dyrbara teknologier för de språk som du verkligen vill ska överleva.
